Yngre dementa

Idag kommer det upp en svår fråga på sammanträdet med Vård- och omsorgsnämndens arbetsutskott. Det gäller ett förslag att organisera en särskild enhet på ett av våra äldreboende för yngre dementa. De som är jämförelsevis unga och drabbas av demens har ju så klart delvis andra behov än de som är riktigt gamla och dementa. En del kommuner erbjuder ett särskilt boende för yngre personer med diagnosen demens och nu ska vi diskutera om det är något för Ale kommun. Jag tycker det är en svår fråga därför att jag inte har kunskap nog om vilka behov dessa personer egentligen har. Hur skiljer de sig åt från äldre personer med demens? Är det kanske rent av så att vi inte klarar att ta hand om dementa personer på ett bra sätt över huvud taget och att det blir särskilt påtagligt när det gäller yngre personer?
För mig som politiker är det viktigt att se på det här problemet från den demente eller hans/hennes anhörigas perspektiv. Vilka behov är det kommunens verksamhet ska fylla och hur görs det på bästa sätt? De praktiska detaljerna litar jag på att tjänstemännen klarar av. Det gäller att tänka sig för hela tiden så att man inte helt plötsligt tänker ur personal- eller arbetsgivarperspektivet. Det är också viktigt för oss politiker, men inte det primära enligt min uppfattning.